Resonemanget som startade vår diskussion
Födelsetalet i världen går ner med en rasande fart allt eftersom världsbefolkningen får det bättre. För att behålla befolkningsmängden behöver födelsetalet ligga på 2,1 barn per kvinna. I Sverige låg talet år 2022 på 1,52 barn per kvinna. Vilket innebär att vi minskar vår befolkning med ca 27,5% per generation. Om man antar att den siffran håller i sig så ser det deprimerande ut. Men tyvärr så ser det ut som att siffran kommer att fortsätta sjunka (1,45 år 2023). Hur ska man motivera till att skaffa fler barn? Skulle ekonomiska incitament hjälpa? Kan det i sin tur innebära att det bara är dem som ligger i det lägre socioekonomiska skiktet skaffar fler barn. Vad skulle det i sådant fall kunna leda till för samhällets utveckling? Kan man kulturmässigt påverka till att skaffa fler barn?
Är det bra att bli fler eller färre?
Vi börjar med det mest uppenbara. Vad spelar det för roll om vi blir fler eller färre? Om man funderar på det i absoluta värden så kanske det är uppenbart att vi vill att mänskligheten ska finnas. Anledningen att mänskligheten ska finnas är en existentiell fråga som vi kommer hålla oss borta ifrån i denna sammanfattning.
Med en förutsättning att mänskligheten ska finnas, hur många är lagom? Är det 5 miljarder eller är det 15? Om man får isolera frågan utan att ta diskutera eventuella konsekvenser så tror vi att en så hög population som jorden klarar av är det ideala scenariot. Resonemanget bakom detta är att de flesta som lever idag vill gärna vara i livet. Det är relativt få som önskar att de inte vore födda.
Om vi funderar framåt och vill ha en framtid som är bättre än dagsläget så ser vi också incitament till att bli fler. Ponera att det är en viss procentandel av befolkningen som bidrar med skalbara förbättringar som ger oss en ännu bättre levnadsstandard. Under förutsättningar att den procentandelen hålls konstant (alternativt ökar), så blir det i absoluta tal många fler som jobbar med att förbättra våra liv i framtiden. Om man vänder på det och funderar på argument till att bli färre, så verkar det röra sig om rädslor för att vi inte klarar av de utmaningar som finns gällande klimatfrågan och brist på cirkulära system som behöver vara hållbara i framtiden. Även om dessa är stora utmaningar så ser vi inget fundamentalt som gör att mänskligheten inte kan lösa dessa.
Varför har vi under en period blivit så många fler?
- Medicinska framsteg: Under 1900-talet gjordes stora framsteg inom medicin, inklusive vaccinationer, antibiotika, och förbättrad sjukvård, vilket har minskat dödligheten, särskilt barnadödligheten. Fler barn överlever till vuxen ålder, vilket har bidragit till befolkningsökningen.
- Förbättrad hygien och sanitet: Bättre hygien och sanitära förhållanden har lett till minskad spridning av sjukdomar och därmed längre livslängder.
- Jordbruksrevolutionen och ökad matproduktion: Förbättrade jordbrukstekniker och grödor har ökat matproduktionen, vilket har gjort det möjligt att försörja en större befolkning.
- Fertilitet: Historiskt sett har det varit höga födelsetal i många delar av världen. Även om dem är på kraftig nedåtgång i många länder, har de tidigare höga födelsetalen bidragit till en snabb ökning av befolkningen.
- Demografisk transition: Många länder har genomgått en demografisk transition, där de har gått från höga födelse- och dödstal till låga födelse- och dödstal. Under den här processen ökar befolkningen snabbt eftersom dödstalen generellt sjunker före födelsetalen.
Varför har födelsetalen minskat över hela världen?
- Urbanisering: När länder utvecklas ekonomiskt och fler människor flyttar till städer, förändras levnadsförhållandena. I urbana miljöer är barn ofta dyrare att försörja på grund av högre levnadskostnader och mindre behov av arbetskraft från familjens barn, vilket minskar incitamentet för stora familjer. När föräldrar arbetar utanför hemmet blir det svårare att kombinera arbete och stora familjer.
- Tillgång på utbildning: Ökad utbildning, särskilt för kvinnor, är en av de starkaste faktorerna som bidrar till minskade födelsetal. När kvinnor får bättre tillgång till utbildning, skjuter de ofta upp äktenskap och barnafödande.
- Preventivmedel: Tillgången till och användningen av moderna preventivmedel har ökat globalt, vilket ger människor större kontroll över hur många barn de vill ha och när de vill ha dem. Detta har lett till lägre födelsetal, särskilt i låg- och medelinkomstländer där preventivmedel tidigare varit svårare att tillgå.
- Kultur: I många samhällen har sociala och kulturella normer förändrats. Tidigare förväntningar på stora familjer har minskat i takt med att fokus om karriär, individualism och livsstil har blivit mer utbredda.
- Ekonomin: I många delar av världen har en högre levnadsstandard och ökade kostnader för bostäder, utbildning och barnomsorg lett till att familjer väljer att ha färre barn. Föräldrarna investerar mer i varje barn, vilket kan innebära att de vill ha färre barn för att kunna ge dem bättre förutsättningar.
- Politik: Många regeringar har aktivt uppmuntrat familjeplanering och satt in åtgärder för att minska befolkningsökningen. Kina är ett välkänt exempel med sin tidigare ettbarnspolitik, men även andra länder har genomfört program för att begränsa födelsetalen.
- Medicinsk framgång: Med förbättrad hälsa har barnadödlighet gått ner kraftigt vilket innebär att familjer kan vara säkra på att färre barn överlever och därför planerar för mindre familjer.
Vilka utav dessa orsaker har varit positiva respektive negativa?
När vi diskuterar möjliga förändringar bör vi fokusera på de utvecklingar som har varit negativa och kanske kan rättas till, medan vi behåller de positiva trender vi som samhälle vill fortsätta med.
Positiva orsaker:
- Tillgång på utbildning: Utbildning för kvinnor ger dem möjlighet att själva bestämma över sina liv, ökar jämställdheten och leder till bättre socioekonomiska resultat för både individer och samhällen.
- Preventivmedel: Att ha tillgång till preventivmedel ger människor större kontroll över sin reproduktion, vilket leder till bättre planering av familjer och minskar oönskade graviditeter.
- Kultur: Förändrade normer kring könsroller och familjeliv gör att kvinnor kan välja karriär och att familjestorlek inte längre behöver vara en central del av en persons identitet, innebär större frihet och möjlighet att själv bestämma över sitt liv.
- Medicinsk framgång: Förbättrad hälsa och att barnadödlighet gått ner kraftigt.
- Ekonomin: Högre levnadsstandard
Neutrala orsaker:
- Ekonomin och urbanisering: Den ekonomiska utvecklingen och urbaniseringen kan ha både positiva och negativa konsekvenser. Å ena sidan förbättrar urbanisering livskvaliteten för många, men den medför också problem som trångboddhet, ökade kostnader och sociala påfrestningar. Effekterna kan variera beroende på kontext.
- Ekonomin och Kultur: Högre levnadsstandard är i sig positivt, men de ökade kostnaderna för att försörja en familj till en väldigt hög levnadsstandard kan göra det svårare att balansera önskan om barn och ekonomisk stabilitet.
Negativa orsaker:
- Politik: I kontexten vi diskuterar detta så är det givetvis negativt att regeringar inför program för att minska födelsetalen.
- Kultur: Kulturförändring med fokus på karriär, individualism och livsstil ser vi som att det i sig är bra. Men fokus på att skaffa barn och ha stora familjer har istället fått alldeles för låg status.
Hur ser trenderna ut framåt?
Födelsetalen har stadigt sjunkit globalt de senaste decennierna, och denna minskning förväntas fortsätta. Befolkningsprognoser visar att världens totala fertilitetstal (genomsnittligt antal barn per kvinna) kommer sjunka ytterligare fram till mitten av detta århundrade. Urbanisering ser inte ut att stanna av utan verkar fortsätta i liknande takt. Mer jämställd tillgång utbildning kommer också fortsätta öka globalt. I urbaniserade miljöer fortsätter också barnafödandet skjutas upp till senare i livet. Bostadstillgång för unga i urban miljö verkar också fortsätta vara ett problem. Vi ser inget som tyder på att dessa trender skulle vända.
Vad får de för konsekvenser på lång sikt?
Vi väljer att fokusera på dem övergripande konsekvenserna som eventuellt inte har andra svar på utmaningen med lägre födelsetal. Alltså de utmaningar som inte går att förklara med andra orsaker annat än låga födelsetal.
Åldrande befolkning är ett stort hot och är i vissa delar av världen redan ett problem. När födelsetalen sjunker och människor lever längre, kommer en större och större andel av befolkningen att bestå av äldre människor. Detta leder till att befolkningspyramiden vänds upp och ner, där den arbetande befolkningen minskar i förhållande till antalet pensionärer. Av samma orsak ökar efterfrågan på sjukvård och äldreomsorg.
Globala befolkningstillväxt bromsar in, även om den globala befolkningen fortfarande växer, förväntas tillväxttakten avta under 2000-talet. Världens befolkning tros nå sin topp runt 9,7 miljarder människor år 2064, enligt vissa uppskattningar, innan den börjar minska senare under seklet. Denna prognos har dessutom en historik över att konsekvent justeras till en lägre topp och tidigare (På grund av att födelsetalen gått ner i snabbare takt än förutspått).
Det blir svårare att få en stabil befolkning desto längre period vi har låga födelsetal, eftersom det blir färre och färre personer i fertil ålder, som måste vända trenden förr eller senare.
Ekonomiskt så riskerar vi att få en nedåtgående spiral. På samma sätt som vår ekonomi bygger på tillväxt som föder tillväxt så kan det bli svårt om vi tvingas in i nedgång som föder nedgång. Detta är förstås beroende på vilka andra teknologiska framsteg mänskligheten kan göra i stort.
Vad kan man göra för att påverka? Vilken kunskap och vilka argument behövs för att vända trenden?
Nedan har vi spånat fram ett antal idéer som eventuellt kan påverka valet av att skaffa barn eller fler barn.
Kunskap
Allmän kunskap: Kunskap och medvetenhet om långsiktiga konsekvenser gör förmodligen att allmänheten är mer öppna för att stödja politiska reformer som uppmuntrar till barnafödande. Biologiska aspekter som fertilitet och ålder kan också göra att inte lika många skjuter upp barnafödande med risken att bli ofrivilligt barnlösa.
Kunskap om hur äldre föräldrar ser på sin tid som föräldrar med barn hemma: Föräldrar med vuxna barn anser generellt att det var en positiv och givande del av livet, trots de utmaningar det innebar när barnen var små. Och att dem är glada över att de valt att skaffa både barn och flera.
Barn som socialt och emotionellt stöd: Att lyfta fram hur större familjer (fler än 2 barn) kan skapa ett rikt nätverk av stöd, både för föräldrar och mellan syskon, kan vara en stark motivationsfaktor. I tider av ekonomisk osäkerhet eller personliga svårigheter kan en större familj fungera som ett viktigt socialt skyddsnät. Att vara förälder skapar också ofta en mening och kärlek för föräldrarnas egen existens.
Moraliska orsaker. Ta det som utmaning: Vad funkar bäst “carrot or the stick”? Vem ska supporta dig när du blir gammal. Vem ska betala din pension? Du betalar dina föräldrars pension genom arbete, vem ska betala din om du inte har skaffat några barn? För att skaffa barn krävs antingen mod eller (/ och) naivitet. Anser du dig psykologiskt stark, då kanske du kan bära ett större ansvar till att skapa nästa generation. Bevisa det genom att ta det större ansvaret. För att mänskligheten ska finnas så måste man skaffa barn, om du inte gör det lägger du det ansvaret på någon annan. Moraliskt så måste man skaffa barn om man kan (minimum 2).
Kultur
Försöka ändra på kulturen och fira stora familjer: Många upplever i samhällen där kulturella normer om små familjer dominerar att det ses som lite konstigt att man väljer att skaffa fler barn än 2 barn. Skapa sociala eller kulturella evenemang som firar och erkänner stora familjer kan vara ett sätt. Detta kan inkludera prisutdelningar, erkännanden av föräldrar som haft många barn, eller speciella firanden som synliggör deras bidrag till samhället.
Marknadsföring: Ett av de mest kraftfulla sätten att förändra attityder är genom media och populärkultur. Genom att framställa stora familjer som något positivt och eftersträvansvärt kan man påverka allmänhetens uppfattning. TV-program, filmer, och reklam kan lyfta fram stora familjer som lyckliga, framgångsrika och harmoniska.
Politiska åtgärder
Statliga erkännanden: Regeringar och andra samhällsaktörer kan lansera kampanjer som främjar föräldraskap och specifikt lyfter fram fördelarna med att ha många barn. Detta kan göras genom annonser, evenemang och utbildningskampanjer som betonar hur stora familjer bidrar till samhällsgemenskap, trygghet och framtidstro. I vissa länder har regeringar redan infört utmärkelser för föräldrar med många barn, som t.ex. "moderskapshjältar" i Ryssland och liknande utmärkelser i andra länder. Att införa sådana statliga erkännanden kan bidra till att höja statusen för stora familjer.
Förmåner för stora familjer: Att införa ekonomiska och sociala fördelar för familjer med fler barn kan inte bara minska de ekonomiska bördorna utan också höja deras status. Dessa förmåner kan omfatta allt från subventionerat boende och billigare skolgång till rabatter på familjeaktiviteter. Fler exempel är ekonomiska incitament som exempelvis billigare barnomsorg och sjukvård, barnbidrag, föräldrapenning och skattefördelar.
Vad blir för mycket? Hur ser en stabil ökning ut?
Hur ser det optimalt hållbart scenariot ut? Vi antar i frågeställningen att förnybar energi och teknologi fortsätter att förbättras.
I ett scenario där förnybara energikällor helt har ersatt fossila bränslen, jordbruket har blivit extremt effektivt, och stora teknologiska framsteg har gjorts inom resurseffektivitet och avfallshantering. Under de förhållandena finns det uppskattningar att kunna vara upp till 12–16 miljarder människor. Detta förutsätter också att dessa teknologier inte bara utvecklas utan också sprids globalt.
Vidare funderingar?
- Vilken roll spelar fertilitetsbehandlingar och reproduktiv hälsa i att påverka födelsetalen? Med ökande ålder på förstagångsmödrar i många länder och sjunkande fertilitet, har tillgången till fertilitetsbehandlingar (som IVF) blivit viktigare. Vilken roll kan detta ämne ha för att öka möjligheterna till att ha fler barn?
- Sociala normer och personliga psykologiska faktorer spelar en viktig roll i hur människor ser på att skaffa barn. Rädsla för framtida ekonomiska osäkerheter eller andra frågor kan också påverka valet av att skaffa barn eller inte. Hur kan dessa faktorer förändras och vad kan göras för att skapa en positiv syn på barnafödande?
- Hur påverkar olika länders och regioners kulturella och politiska inställning till familjeplanering? Vilka politiska och kulturella faktorer har haft framgång med att påverka befolkningstillväxten. Vad kan andra länder lära sig av dessa erfarenheter?
- Vilka etiska överväganden finns det kring statlig inblandning i familjeplanering och befolkningskontroll? Hur kan regeringar navigera i dessa frågor på ett sätt som respekterar mänskliga rättigheter och personliga friheter?
- Göra djupgående undersökningar på eventuell effekt av de föreslagna områdena. Detta för att kunna prioritera vilka åtgärder man väljer att lägga tid och pengar på.
